Tidigare vandringar år för år:

Våren 2017:
Första turen tisdag 17 januari återknöt vi till "Hardangervidda", åsen i Benejúzar,
en återkommande favorit genom åren! Se foton nedan från tidigare år.

Tisdag 31 januari for vi lite längre bort än brukligt till ett skogsområde
intill Santomera-dammen. Turen var kort, ca 6 km. men bjöd på så fina
vyer att många utsåg den till ny favorit!

Tisdag 14 februari: mandelblom!
Mandelblomsträden stod ännu i full fägring på ängarna!

Tisdag 28 februari: den populära "apelsinturen" företogs av drygt femtiotalet
vandrare i ett strålande väder. Och faktiskt blommade ännu mandeln på sina håll.

Tisdag 21 mars: Vi provade en ny tur med utgångspunkt från Torremendo, vilken
uppskattades av många trots längden 13 km. Det blev en riktig blomstertur tack vare
vinterns regnmängder - vi såg bl.a. vild gladiolus, sabellilja, och orkidén spegelofrys!

Tisdag 4 april: Vi gick den populära "gästvandringen" från Punta Prima till Cabo Roig.
Någon omväg fick tas pga att ovädret i februari medfört ras på det mest spännande
avsnittet! Reparationer pågår.





Tisdag 18 april: Vi for till El faro, fyren på berget ovanför Santa Pola.
Området ligger högt och vi började på hög nivå.
På senare år har man skyltat olika stigar och mål väl,
så området är lätt att gå själv. Vi fikade vid fyren
efter att ha provat skywalken med sikt ut över stupet!

Sista vandringen före sommaruppehållet gick vi tisdag 2 maj.
Som säsongsavslutning återknöt vi till favoriten Hardangervidda, men
vi gjorde en ny lättgången variation i perfekt vandrarväder.
Turen blev knappt 11 km.



Den geodetiska punkten högst uppe på Benejúzar-åsen
satte också punkt för vårens vandringar.


I förgrundens skugga det väldiga kalkbrottet, som finns bakom vidda.
I bakgrunden skymtar Vistabellas golfbana.



Höstsäsongen 2016 inleddes tisdag 11 oktober
med besök i Río seco, den vanligtvis uttorkade floddalen, som är som en miniatyr av Grand Canyon och med samma geologiska bildningssätt. Dagen efter kom höstens första slagregn med åska, något som hade hindrat denna tur för lång tid framåt!

Tisdag 25 oktober vandrade vi i Benejúzar och gjorde samma tur som 12 januari, se nedan.
Turen på drygt 6 km är en bra prova-på-tur och samlade 32 deltagare.

Tisdag 8 november 2016 gick turen till El Recorral, ett naturreservat bara 25 minuters bilfärd från Torrevieja.
Vi har gått där förut, senast 10 november 2015 (se nedan), men gjorde en variant den här gången.
Vi fick se blommande trädljung:



Tisdag 29 november 2016
hade liksom förra tisdagen osäkra väderprognoser, men vi försökte komma iväg ändå
den här gången men bytte mål, nämligen till borgen i Guardamar.
Efter borgen gick vi genom pinjeskogen utefter havet till fyren vid
Río Seguras utlopp.
Det lilla hamnkaféet var stängt, så vi fick förlita oss på medhavd matsäck.


Sista vandringen före jul- och nyårshelgerna 2016 blev på Lucia-dagen,
tisdag 13 december.
Vi gjorde en ”gästvänlig” promenad på ca 6 km i Torreviejas egen naturpark,
dit man kan ta sig med sina gäster per A-bussen!
Vädret blev som utlovat soligt och stilla, så vi fick se många vackra vyer
spegla sig i La Mata-lagunen. Vi hade stor tur vid duvslagen nära Hospital Quirón:
vi fick se inflygningen av en flock grant målade duvor!

Första vandringen 2016 gick tisdag 12 januari
till en favorit med smeknamnet Hardangervidda: vi tog oss upp på en lång ås med vidsträckt
utsikt åt alla håll. Turen är kort - en bra prova-på-tur - knappt 7 km totalt. Vi blev 36 deltagare.


Efter längsta backen stannar vi för att pusta och beundra utsikten.





Den geodetiska punkten blev matsäckspaus.



Framför oss båda saltsjöarna, odlingar, Algorfas golfbana, Torrevieja, La Mata
på sitt smala näs, Quesada, Guardamar, Santa Pola ...



Eftersits hos Bar Carlos - Carlos själv tar upp beställningarna.


Vårsäsongens andra vandring tisdag 26 januari blev en annan favorit: "apelsinturen"!
Tyvärr var allt redan skördat pga den varma "vintern" men turen bjuder på så spännande
leder att ingen var missnöjd för det ...


Tisdag 9 februari fortsatte vi ännu ett stycke strandpromenad söderut - denna gång
El Mojón-Lo Pagán. Vädret var perfekt för drygt fyrtiotalet vandrare.


Tisdag 23 februari bar det av till Las Cenizas med sin kanon via en stump av en av romarna
stensatt väg, en långväga biltur på 7 mil till Portmán. Själva vandringen var på 9 km.


Tisdag 8 mars
började med stigen upp till Guardamarborgen, där vi tog del av dess tusenåriga historia
och vida utsikt. Sedan gick vi tvärs igenom orten mot pinjebältet, som binder sanddynerna
och skyddar staden från att på nytt bli begravd i sand. Vi vände vid fyren och fikade vid
båtklubbens lilla strandkafé innan vi återvände utefter stranden. Även denna tur var på 9 km.


Tisdag 22 mars
gjorde vi en påskpromenad i La Matas naturpark. Eenligt prognoserna skulle det regna rejält
på måndag men ha upphört på tisdag kl.10, då vi går. Det stämde! Regnet återkom efter
avslutad tur! Vi blev trots allt 28 deltagare.
Promenaden - en bra "gästpromenad" - var lite drygt 6 km och vi kom hem torrskodda.


Tisdag 12 april vandring till Santa Polas fyr -
en tur som förtjänar gott väder med god sikt och utan hård blåst. Tack vare en veckas förskjutning fick vi en underbar vindstilla soldag istället för en med regn och just hård blåst!
För ett år sedan såg vi att något var på gång med långa stålstänger och ramper: det blev en skywalk,
en utsiktsbrygga rakt ut över stupet!



Matsäcken intas av de 27 vandrarna där skywalken börjar.




Skywalken har delvis ett nät som botten så att man verkligen upplever stupet under.



Ett mäktigt stenbrott med havet i bakgrunden.


Tisdag 26 april - säsongens sista vandring - gästade vi Casa La Pedrera
vid La Pedrera-sjön, vår turkosa dricksvattenreservoar. Vid rekognosceringen mötte vid de två tornen en stängd grind med förbudsskylt att passera ner till pumpstationen och kanalen, så därför gick vi istället en slinga utefter stranden åt andra hållet innan vi återvände till Casa La Pedrera. Där väntade oss kaffe med äppelkaka eller öl m.m. i det Grand Design-prisade husets trädgård.



Vandrarsäsongen hösten 2015 inleddes torsdag 1 oktober
istället för tisdag 29 september då heldagsregn förutspåtts. Vi började med en kustvandring
med dopp! Turen gick söderut med start från playan vid La Zenia och var på totalt 8 km.
Sommarvärmen höll i sig, så kanske vi borde ha väntat med premiären i år!



Ovan den s.k. gäststigen, som synes till höger går den högt över havet.


Vandringen tisdag 13 oktober
fortsatte på de fina strandpromenaderna söderut. Vi startade denna gång i Mil Palmeras
och mötte förra vandringens vändpunkt i norr. Totalt blev turen 9 km. och avslutades
på ett strandkafé med härliga äppelkakor!



Morgonmolnen hade sett hotande ut men vädret blev utmärkt - frånsett några stänk
just vid fikadags. .


Ovan en "vattenpaus", till höger syns att en promenad på stranden ibland är oframkomlig.


Vandringen tisdag 27 oktober tog upp tråden med kartläggning av de fina strandpromenaderna söderut. Vi startade strax söder om Mil Palmeras och vandrade mot El Mojón. Vid vändpunkten fanns både kafé och badplats, vilka båda utnyttjades. Totalt blev turen 10,8 km.


Vandringen tisdag 10 november
gick till ett undangömt skogsområde få mil från Torrevieja - El Recorral. Här kunde vi njuta av tystnaden, någon såg en rovfågel kretsa, många hittade förstenade musselskal från forntidens hav vid vår fikaplats. Totalt blev turen ca 8 km.


Vandringen tisdag 29 november
gick utefter kusten och ömsom genom pinjeskogen, ömsom på stranden norrut mot Guardamar-gränsen från La Mata.
Turen var ca 9 km.


Vandringen tisdag 8 december var den sista före jul- och nyårshelgerna!
Den gick till höjderna ovan och innan Guardamar och bjöd både på panoramautsikter i alla väderstreck och "vilda" dal- och skogspartier. Turen var 9 km och gick i strålande decemberväder - 20 grader varmt!



Vandringen före jul- och nyårshelgerna slutade vid dessa träd.
Många blev överraskade att få se så stora julstjärnor på egen rot i naturen och tog fram kamerorna!


Vårens sista vandring tisdag 21 april 2015 gick till Santa Polas fyrtorn
Man kan ända från Torrevieja se dess blixtar om kvällarna för det ligger högt. Vi hade tur med vädret, som blev bättre än spåtts, och tog oss på små stigar till fyren och på breda vägar åter till bilarna.



Matsäckspaus på långbänk - fyren i bakgrunden - och framför oss utsikten nedan:



Bortom klippkanten stupet ned till strandremsan. Härifrån ser man havsbottnen och utanför bilden ön Tabarca.

Vandringen tisdag 7 april gick till La Pedrera, den turkosa sjön som är vår dricksvattenreservoar. Vi startade vid Grand Design-huset Casa Pedrera, gick utefter stranden så nära vattnet vi kunde bort till själva fördämningen med sina två torn. Där vände vi ner till pumpstationen och följde kanalen, tills det var dags att ta oss över ett litet berg tillbaka till Casa Pedrera. Turen är 9 km.



Några av de 38 deltagarna njuter av utsikt och fika på Casa Pedrera efter avslutad tur.



Våra följeslagare under hela turen var fem hundar från Casa Pedrera! Till höger en blomma så blå att den tävlade med den blå sjön: Litospermium purpurocoerulium kan det möjligen vara, släkt med svenska blåeld, förgätmigej, lungört m.fl. från familjen Strävbladiga.


Tisdag 10 mars blev en lätt strandvandring vid Lo Pagán och Mar Menor. Den började i ett litet naturreservat med sin speciella natur vid havet, fortsatte ut på udden mot La Manga och vände sedan in mot Mar Menor och dess välordnade fria gyttjebad. Turen är totalt ca milen och är mycket uppskattad varför den återkommer varje år.



Ovan t.v. vid havet mot La Manga-udden, t.h. fikastund vid framkomsten till Lo Pagán medan bilarna hämtades vid startpunkten.



Tisdag 24 februari upprepade vi den populära "apelsinturen", en vandring på drygt 11 km ned genom en dal, fylld av apelsin- och citronodlingar, sedan upp på en bergsstig med vida vyer.



Ovan t.v.:Vad kan smaka bättre än en apelsin direkt från naturen och med odlarens tillstånd?
Ovan t.h.: Utsikt över dalen, där mandeln ännu blommar.


Mandelblomsvandringen tisdag 10 februari
genomfördes trots start i duggregn! Tack alla tappra, som fick både solglimtar och mandelblom i massor som belöning!



Ett mandelträd i mängden av vita, rosa, djuprosa .. och nästan alla av oss 36 vandrare



Den mäktiga ravinväggen nedanför mandelterrasser - fikapaus med ryggen mot utsikten p g a blåsten


Vandringen tisdag 27 januari
gick i strålande sol på högplatån sydväst om Guardamar. Vi fick panoramautsikter utöver havet och inöver Vega Baja och upptäckte stora "vildmarker" av pinjeskogar. Turen var kort, ca 7 km.


Ovan t.v. Högplatån väster om Guardamar mot Torrevieja i söder - La Mata-sjön skymtar.
T.h. Fikarast i januari - som synes i bara linnet

Eftersits på Bar Carlos

Första vandringen 2015
gick på tisdag 13 januari. Vi gjorde den fina "gästpromenaden" (perfekt att visa för gästande) utmed den södra kusten. Den går ömsevis på stigar intill havet, ömsevis på breda kaklade strandpromenader, alltid nära vågor och vikar.
Efter turen hade vi blivit till 30 "missionärer" för denna tur!
Nedan foton från stigen intill berget och från fikapausen vid det på tisdagar stängda hamnkaféet - perfekt för oss!








Höstsäsongens första vandring gick tisdag 30 september 2014,
men på grund av kraftigt regn natten innan valde vi att byta ut La Matas naturpark mot strandpromenaden i San Pedro. Turen blev 9 km totalt och vi vände strax före San Javiers flygplatsområde.

Tisdag den 14 oktober regnade det! Så vi fick ställa in dagens vandring ... Har bara hänt för flera år sedan!

Vandringen på tisdag 28 oktober
Vi styrde kosan till Benejúzars ås - ett kärt utflyktsmål sedan tidigare med sina fina vyer runt Vega Baja. Vi gör den minst en gång om året!

Vandringen på tisdag 11 november
såg hotad ut av prognosen om förmiddagsregn men det blev en strandvandring via pinjeskogen norr om La Mata utefter stranden mot Guardamar - således en lätt tur tillgänglig för alla. Hotet infriades med en skur vid fikadags men ingen lät sig bekomma av det!

Vandringen på tisdag 25 november
styrde kosan mot El Recorral, ett härligt skogsområde ett kort stycke från Torrevieja. Vädret var toppen och de som ville letade fossil i "ostronbanken".


Tisdag 9 december
gick vi upp till Guardamars borg, en historisk skådeplats med vidunderlig utsikt, gick sedan genom pinjeskogen utefter havet. På vägen tittade vi in på en fenicisk boplats, utgrävd och skyddad bakom staket. Vi vände vid rio Seguras utlopp. Vid det lilla hamncaféet kompletterade vi matsäcken med en kopp kaffe.
Vädret var strålande men ute vid fyren blåste det!


Vandringen på tisdag 9 december skulle bli den sista före jul - för ingen vill väl gå på tur dagen före dopparedan? Jo, genast anmälde två sitt intresse så då blev det en sådan tur tisdag 23 december till ett nära mål: La Matas naturpark. Vi blev 16 deltagare, som började turen med att se på flamingos i fågelskådarskyddet nere vid sjöstranden.


Vi inledde det nya året 2014 den 14 januari
med en favorit: en ås i Benejúzar, varifrån man har fina vyer mot Vega Baja och får se Torrevieja på sitt smala näs mellan havet och saltsjöarna nästan som från ovan. Turen var knappt 7 km totalt.

Andra vandringen tisdag 28 januari
for vi på en lite längre tur söderut mot La Manga, närmare bestämt till Portmán och gick upp via en gammal romarväg på Monte de las Cenizas med sin väldiga kanon: 88 ton tung och med en räckvidd på 35 km, inrättad 1928 för att försvara Cartagenas viktiga flottbas.



Ovan 18 m kanonrör och till höger lutar sig vandrarna mot kanonstativet för en fikapaus.



Vädret var perfekt och panoramautsikterna över berg och hav och La Manga vidunderliga!


Den tredje turen tisdag 11 februari vandrade vi vår traditionella mandelblomstur till trakten av Sierra Escalona invid San Miguel. Vandringen var på 10 km totalt och gick via skogsstigar över mandelfälten.


Vårens fjärde vandring gick tisdag 25 februari - "apelsinturen" -
till trakten söder om La Pedrera, den stora dricksvattenreservoaren. Vandringen var på 10,5 km totalt.


Första vandringen i mars gick tisdag 11 mars och förde oss utefter La Pedreras strand för att sedan återvända över bergen tillbaka till utgångspunkten, Casa La Pedrera, det berömda Grand designhuset, där vi kunde förfriska oss. Vi gick totalt 10 km.


Tisdag 25 mars gick vi upp till den gamla borgruinen i Guardamar. Den är av arabiskt ursprung från 1100-talet. Sedan fortsatte vi genom pinjeskogen utefter stranden till Seguras mynning i havet och ut på piren till fyren. Det finns en liten hamncafeteria där vi fick kaffe och drycker m.m. Vandringen var på ca 10 km totalt i ett strålande väder.


Tisdag 8 april gjorde vi ännu en långtur: till naturparken Calblanque nära La Manga - det blev härlig natur och fantastiska vyer för de 43 deltagarna, som fick en oförglömlig upplevelse!


Genast efter påsk tisdag 22 april drog vi norrut till fyren i Santa Pola (många har sett den lilla tvärvägen markerad El Faro på vägen till flygplatsen). Nu vandrade vi dit från Santa Polas höjder. Vädret var perfekt med sol och några svalkande fläktar, och utsikten från fyrplatån, där vi intog matsäckarna var .. ja, se nedan



Framme vid målet, Santa Polas fyr, pekas den gamla piratön Tabarca ut - och därute i havet ligger den som en strimma, nästan i fågelperspektiv med sin katedral väl synlig härifrån.
Fika åts vid brantens rand eller på en lämplig mur med samma hänförande utsikt. Turen var ca 9 km.




Vårsäsongens sista vandring gick tisdag 6 maj
Vi bekantade oss med Pinomar, pinjeskogen norr om La Mata, och gick till Guardamargränsen via stranden. Turen var även denna gång ca 9 km.


Höstsäsongens vandringar:

Sista vandringen för 2013 den 10 december fullföljde vi förra gångens lätta strandvandring i Lo Pagán. Vi startade nu ut på udden mot sundet till La Manga och återvände via de bekanta gyttjebaden utefter Mar Menor till San Pedro. Det var mörka moln över land men vi hade sol och glittrande vatten och såg många fåglar på nära håll: styltlöpare, flamingo, doppingar, snäppor.




Prova-på-vandringen 26 november gick längs stranden nära Mar Menor. Vi startade med ett besök i Naturens hus vid Lo Pagán och fortsatte genom dess naturpark vidare utefter stranden. Vi fick se flamingos, skärfläckor, styltlöpare, tofslärkor och kärrsnäppor på nära håll och avslutade med fika vid San Pedro. Drygt 7 km var sträckan.


Turen 12 november
gick åter till El Recorral - samma skogsparti med den "gömda dalen" inte långt från Torrevieja, som besöktes vid förra vandringen. Men nu kom vi in från ett annat håll och gick andra stigar. Här kunde vi andas barrdoft, se rovfåglar i skyn och hitta fossiler i marken. Turen var knappt 8 km med några stigningar och en brant, ovanför vilken vi intog matsäcken och njöt av utsikten.





Vandringen tisdag 29 oktober
gick till El Recorral - ett skogsparti som omgärdar "en gömd dal" inte långt från Torrevieja. Regnvarningarna kom på skam och vi fick njuta av en underbar soldag i naturen -
se fotona genom att klicka HÄR:

Vandringen tisdag 15 oktober
företogs i strålande väder i trakten mellan La Marina och havet -
njut av fotona genom att klicka HÄR:

Vandringen tisdag den 1 oktober
gick till Río Seco i Campoverde lite söder om Torrevieja. Vi hade tur: ännu hade inga höstregn omöjliggjort just denna vandring, som kräver torrt väder sedan länge. Vi gick i en uttorkad floddal med märkliga formationer, som för tankarna till ett Grand Canyon i miniatyr.
Se en förtjusande familjefilm från turen http://youtu.be/8ysOsYe3HqE
och foton från vår vandring genom att klicka HÄR:

Inledningsturen 17 september 2013
gjorde en sexkilometersrunda i La Matas naturpark i 28 graders värme men solen var lite dämpad av dis och en lätt bris svalkade oss. Vi råkade träffa på duvslagsägare på San Jaimehöjden och fick intressant inblick i duvornas värld. Inte anade någon av oss att en sådan tävlingsduva kunde kosta 12.000€!



Ovan fr.v. den fina tävlingsduvan, karta över färgmärkta duvor, besökare i fågeltornet.

Första steget togs 2004

Det hör till norsk tradition att ”gå på tur”. Norrmännen är ett sunt folk som vurmar för vandring i bergsmiljö. För dem är det inte nog att begränsa aktiviteterna till de norska fjällen. Man tar traditionen med sig även till platser där man för tillfället råkar befinna sig. Spanien utgör inget undantag från regeln.
Svanhild och Arne Sæle som regelbundet medverkat i den norska sjömanskyrkans turer till olika delar av sydöstra Spanien introducerade för fem år sedan ett gäng aktiva nordister i konsten att gå på tur. Birgitta Kruckenberg har numera övertagit rollen som ledarfigur.
Vid den första provturen åkte tolv personer och två hundar till La Azohia, vid kusten ett stycke väster om Cartagena. Flertalet i gruppen hade någon form av erfarenhet av bergsvandring. Hundarna och tre av oss tvåbenta var debutanter i sammanhanget. Men även vi klarade oss ner igen med hedern i behåll. Men visst kände vi av ömmande muskler och slitna knäleder följande dag. Den tre timmar långa strapatsen, längs vindlande stigar med oavbrutet bråddjup på den ena sidan, visade sig vara rätt tuff. Men det var väl nyttiggjorda timmar – med mersmak, bör väl tilläggas. Efter slutfört värv konstaterade Arne ändå att ”premiärturen nog var i häftigaste laget”. Kanske tänkte han speciellt på noviserna som var med på sin första tur.
När man går på tur är det ju en fördel att vädret är tjänligt. Om det regnar och stormar kan det vara rent av livsfarligt att balansera på de smala bergsstigarna. Vana vandrare har speciella vandringsskor på fötterna som stöder vristerna och gör i synnerhet ”nedfarten” bekvämare. En vandringsstav kan ge gott stöd i svårare passager. Vätska och energigivande frukter är bra att ha med sig i ryggsäcken, likaså en mindre matsäck för den obligatoriska vilopausen vid halvtid. Benkläder bör väljas med omsorg. Stickiga buskar perforerar nämligen lätt huden på bara ställen.

Många underbara vandringar har ägt rum sedan premiäråret. En av favoriterna startar från Benejúzar och för via en skogsstig upp på en lång ås, varifrån hela Torrevieja-nejden kan ses: staden, de två saltsjöarna, golfbanor och ett lapptäcke av gröna odlingar, de mäktiga bergen vid Orihuela och Catral, Rojales, La Marina, Guardamar . .

En annan populär tur går till Sierra de Orihuela, som bestigs ”från baksidan” på en anlagd stig upp till korset på toppen. Väl uppe är det egentligen ingen skön syn som möter en. Den rostiga järnkonstruktionen har nog sett sina bättre dagar. Men utsikten – ja utsikten – den är nog fascinerande. Rutten är kanske väl tuff för nybörjare. I synnerhet nedfarten tär på benmusklerna.
Christian Schönberg